Hur man spelar Freeciv

  Ursprungligen av Michael Hohensee (aka Zarchon)

Fr upplysningar om hur man installerar Freeciv, se INSTALL.sv
Fr upplysningar om hur man kr Freeciv, se README.sv

Om man aldrig har spelat civilisationsspel r det enklast om man brjar
med att lsa Freecivs handbok som r tillgnglig vid:

     http://www.freeciv.org/manual/manual.html

Fr upplysningar om hur man spelar Freeciv, fortstt lsa!

	Nr man har ftt i gng Freeciv vill man antagligen spela sina
frsta spel. Man rds att spela ensam ngra gnger fr att f en
knsla fr hur saker fungerar, men det r inte ndvndigt. Man kan
lra sig genom att spela mot andra mnniskor eller mot datorn.

Frga: Vilken r den grundlggande strategin?

	Fr det frsta r detta inte en *perfekt* strategi; det r
inte ens en mycket bra strategi. Men lt oss frst stta i gng med att
spela Freeciv. En del av lockelsen hos Freeciv r att utveckla nya
strategier.

	Strategin r indelat i flera steg:

		Det inledande utvidgningsskedet
		Teknologiskt underskede
		Det andra utvidgningsskedet
		Uppbyggnadsskedet
		Den slutgiltiga frintelsen av dina fiender-skedet

Det inledande utvidgningsskedet:

	Detta skede r viktigast. Det frsta man br gra r att
grunda stder och utforska sin . Man br ha mnga stder, mist 7
eller 8.

	Spelets ml r att behrska s mnga landrutor som mjligt.
Nr man grundar en stad br man se till att att dess omrde inte
kommer att verlappa fr mycket med andra stders omrden. Man kan se
vilka rutor som anvnds av en stad genom att klicka p den. Kartan
ver staden och dess omgivning visar stadens omrde. Ta hnsyn till
detta och frsk samtidigt att hlla dina stder nra varandra. Ju
lngre frn varandra de r, desto svrare r det att frsvara och
frvalta dem i detta skede. (Hnvisning: Frsk att grunda stder p
hstar eller nra fisk.)

	Nr man har 1 eller 2 stder br man stta forskningssatsen s
hgt som regeringsformen tillter. Man ska strunta i skattesatsen
eftersom man inte kommer att frdigstlla ngra stadsfrbttringar som
kostar underhll regelbundet. Man bygger i stllet bosttare. Varje
stad br bygga bosttare. Ju fler bosttare man frdigstller, desto
fler stder kan man grunda; ju fler stder man har, desto fortare kan
man forska; ju fortare man kan forska, desto fortare kan man vinna.
Nr man har fyllt det tillgngliga utrymmet med stder befaller man
sina bosttare att bygga bevattningsanlggningar och vgar.

(Anmrkning: Om matverskottet i en stad sjunker till +1 p grund
av understd av fr mnga bosttare och man inte kan flytta om
arbetare s att verskottet blir strre lter man staden bygga ett
tempel i stllet fr bosttare. Om man inte har knner sig hotad av
ngon annan spelare n kan man strunta i att bygga krigsenheter ett
tag till.)

	Under denna tid lr man sig teknologier s fort som mjligt.
Det man br sikta p frst r "republik", sedan "folkstyre", sedan
"jrnvg", sedan "industrialisering". (Vissa siktar p "monarki" fre
"republik".) S snart som man forskat fram en regeringsform som man
vill anvnda stter man i gng en revolution och byter till den nya
regeringsformen nr revolutionen r ver. Sedan ser man till att
satserna r som man vill ha dem, ty den hgsta tilltna satsen skiljer
sig mellan olika regeringsformer (forskningssatsen stts s hgt som
mjligt av sig sjlv).

	Nr man har ftt kunskap om folkstyre r man rustad att g in
i det andra utvidgningsskedet. Det gr man genom att ndra
regeringsform till folkstyre, befalla alla stder att bygga tempel och
stta verfldssatsen till 100%. Nr man gr detta brjar alla stder
genast att fira och vxer 1 steg varje omgng s lnge det finns
matverskott. Nr de har blivit tillrckligt stora stt
verfldssatsen till rimliga 20-40%. Detta frstter dig i det andra
utvidgningsskedet.

	Nackdelen med att stta verfldssatsen till 100% r att
forskningen avstannar fullstndigt. Efter att stderna har vuxit och
forskningssatsen har hjts till ungefr 50% fr man ter nya
teknologier, men ngot saktare. Om man har utforskat ganska mycket
utan att ha hittat ngon hotfull motspelare kan det vara bra att
forska s mycket som mjligt tills teknologierna tar fr lng tid att
forska fram.

Det andra utvidgningsskedet:

	Nr stderna har ftt en lmplig storlek avvnjer man dem med
verfld och kar skattesatsen. Nr de r nere p ungefr 30% verfld
kar man forskningssatsen s mycket man kan utan att skatteinkomsten
blir lgre n utgifterna. Nr man fr jrnvg bygger man om alla vgar
till jrnvgar, tminstone alla som r p rutor som anvnds av ngon
stads arbetare eller ingr i fjrrvgntet. (Hnvisning: Utrusta varje
ruta som anvnds av en stad med vg/jrnvg. D gr staden mer nytta.
Det finns ingen anledning att uppgradera mittrutan, den med staden p.
Det grs av sig sjlv.)

	Nu r det dags att utveckla industrialisering och
krigsteknologier. Man br brja grunda stder p andra ar och
utforska ordentligt om man inte redan har gjort det. Man br ta reda
p var fienderna r. Sikta p teknologier som r bra fr btar och
frsk frdigstlla Magellans Vrldsomsegling. Nr man knner dig
beredd gr man in i:

Uppbyggnadsskedet:

	Nu bygger man fabriker och kraftverk i stderna. Man frsker
f s hg tillverkningsfrmga som mjligt. Frorening blir ett
problem. S snart man kan frsker man forska fram masstillverkning
fr kollektivtrafik och tervinning fr tervinningsanlggning. Nr
man har gjort alla sina stder till goda tillverkningsanlggningar
bygger man krigsenheter. (Anmrkning: Om man fr frbindelse med ngon
annan spelare ska man genast bygga ngra angreppsenheter och minst 1
frsvarsenhet fr varje stad.)

	Nr man vill brja angripa ngon stter man forskningssatsen
till 0% och hjer skattesatsen s mycket man kan utan att f upplopp.
Kom ihg att enheter kan kpas fr guld!

Den slutgiltiga frintelsen av dina fiender-skedet:

	Detta kan ske nr som helst men det r skojigare med de
framskridna vapnen.

	Vlj en frhllandevis svag fiende och skicka ver ngra
btlaster trupper. Ta ver fiendens stder och lt dem bygga fler
enheter fr att utplna resten av fienden. Visa ingen medknsla!
Intill dden!

Upprepa s ofta som det behvs! ;-)

[Anmrkning fr fredliga: Freeciv lter ven en spelare vinna genom
att frdigstlla och snda ivg ett rymdskepp som anlnder till Alfa
Kentauri fre alla andra spelares eventuella rymdskepp.]


Ytterligare frgor:

Frga: Vilka andra strategier finns det?

	Det finns ett antal handledningar och strategianvisningar
tillgngliga vid Freecivs webplats vid:

	 http://www.freeciv.org/tutorials/

Dessutom beskriver Freecivs inbyggda hjlp en annan strategi.


Frga: Vilken tidsgrns skall man stta i flerspelarspel?

	Det beror p antalet spelare. Om man bara r 2 som spelar
klarar man sig vanligtvis med tidsgrnsen 0. Om man r > 2 eller en av
de 2 kommer att vara borta frn spelet under slumpmssliga tillfllen
och den andre inte vill vnta kan en tidsgrns p 1 minut (nr man
stter tidsgrnsen anger man dock tiden i sekunder) vara tillrckligt.
Senare i spelet nr det r mer att gra vill man antagligen ka
tidsgrnsen till 4 minuter. I allmnhet behvs det lngre tid ju fler
spelare man r. Stt den tidsgrns som passar men kom i hg att det brukar
stra folk om man gr ver 5 minuter.

Frga: Vilken kartstorlek ska man anvnda?

	Kartstorleken beror p hur mnga spelare man r och hur snart
man vill att spelet ska ta slut. Standardkartstorleken (80x50) r
tillrckligt stor fr ett ganska snabbt 2-spelarspel men ger ett 
*mycket* snabbt spel om > 3 spelare deltar.

	Snabba spel brukar vara otillfredstllande fr alla utom
vinnaren eftersom ingen har haft tid att utveckla ngot frsvar. Om
man har > 3 spelare br man anvnda en 80x80-karta. Om man r > 5
spelare br man ha en 100x100-karta.


Frga: Vad innebr servervalmjligheten "generator"?

	Den pverkar det stt p vilket kartan skapas. Om man spelat
Freeciv ngra gnger utan att ndra p denna servervalmjlighet har
man skerligen hrt talas om (och/eller upplevt) problemen med en
alldeles fr liten . Att behva brja p en alldeles fr liten  kan
gra folk vansinniga. Fr att tgrda detta har vra godhjrtade
hjltar till programmerare byggt in servervalmjligheten "generator".
Nr det r satt till 1 ger det en vanlig karta med ar av olika
(orttvisa) storlekar. Nr den r satt till 2, 3 eller 4 ger den ar
med lika storlek (ibland ven ngra ytterligare smar). Genom att
spela med likvrdiga ar kan man se till att ingen kan beklaga sig
ver att frlora p grund av "den dr frbannade lilla n".

Frga: Ska man frenkla spelet genom att ka mngden guld som spelarna
       fr att brja med?

	Om en oerfaren spelare som spelar mot erfarna spelare freslr
en kning av guldmngden kommer antagligen ingen att beklaga sig.
Detta r dock inget bra stt att lra sig att spela. Att brja med
massor av guld gr spelet mycket enklare och gr det svrare att lra
sig att hanskas med standardguldmngden. De flesta erfarna spelare
kar inte mngden, och de vet hur de ska f mest nytta av en kning.
Det vet inte oerfarna spelare. Drfr gr de i s fall samma de till
mtes som Atlantis.

Anmrkning: Samma sak gller instllningarna "techlevel" och
"researchspeed"

Frga: Hur r det med de andra instllningarna?

	Resten av dem har mest att gra med vilken sorts karta som
kommer att skapas infr spelet. Att ka "specials" ger strre
sannolikhet att f mnga tillgngar/ruta och "huts" avgr hur mnga
mindre stambyar det ska finnas. Att ka antalet bosttare och
utforskare gr att spelet gr fortare och kar sannolikheten att
spelare verlever barbarstammarna som i bland finns i de mindre
stambyarna.

	Instllningarna som har med jrnvg att gra avgr hur mycket
en ruta ger i form av mat/skldar/handel med jrnvg och "foodbox"
bestmmer hur mycket mat varje medborgare i en stad mste ha innan en
ny person kan lggas till.

	Fr vrigt ger hgre "mountains" mer berg, hgre "deserts" ger
mer ken och s vidare.

Frga: Hur fr man en viss teknologi?

	Titta i den inbyggda hjlpen. Den visar vilka teknologier man
mste ha frst.

Det gr ven att se detta i David Pfitzners "techtree"-karta som kan
laddas ned frn <http://msowww.anu.edu.au/~dwp/freeciv/>.

Om det inte gr man kan lsa i "data/default/techs.ruleset". Dr str
vilka teknologier som man mste ha innan man kan f en given
teknologi.

Frga: Vilka krigsenheter r bst?

   Fr angrepp:

	pansar, helikopter, kryssningsmissil, slagskepp, fraktskepp,
	krnvapen, haubits, bombflygplan.

   Fr frsvar:

	pansar, mekaniserat infanteri, haubits, slagskepp,
	kryssningsmissil, krnvapen.

Kom i hg att det bsta frsvaret r ett kraftfullt angrepp.

Tillgg till detta dokument r vlkomna!
